Natos toppmöte i Madrid är över och Erdoğan fick allt han ville i avtalet med Sverige och Finland, inklusive utlämning av påstådda terrorister. Plus den finaste skalpen av alla, ett bilateralt möte med USA:s president, nu förevigat på det turkiska presidentämbetets twitterkonto. Erdoğan framstår som Bidens jämlike på den världspolitiska scenen, en fin trofé att visa upp för väljarna när Turkiet går till president- och parlamentsval 2023. Men det kan också vara värt att påpeka att ”It ain’t over until the fat lady sings” som det brukar heta.

När Joe Biden satt på planet över Atlanten på väg till G7-mötet i Tyskland i lördags eftermiddag svensk tid (25/6) höll två medarbetare en bakgrundsbriefing inför både G7 och det stundande Natomötet för amerikanska journalister ombord.

Nationella säkerhetsrådets koordinator för kommunikation John Kirby fick en fråga om det kunde blir fler bilaterala möten för presidentens del i Europa än vad som annonserats: ”Kommer han att träffa Turkiets president Erdogan med tanke på att ansökningsfrågan kommer upp senare i veckan?”

Kirby insåg naturligtvis sprängkraften och svarade undvikande att han inte ville ”föregripa händelserna” och att det utöver ett möte med Tysklands förbundskansler inte fanns något mer att säga för stunden:

–Självklart ska ni få veta om det dyker upp någonting.

Erdoğan å sin sida lät förstå att han såg framemot ett möte med Biden i Madrid. Han påminde om det i ett telefonsamtal med den amerikanske presidenten ett par dagar senare (28/6). Enligt utskriften från Vita Huset sa Biden att han ”ser fram emot att träffa Erdoğan i Madrid”, inget närmare om formerna.

Samma kväll utspelade sig den parodiska scenen när Turkiet, Sverige och Finland skrev på ett treparts-memorandum i Madrid. På scenen fanns Erdogan, statsminister Magdalena Andersson, Finlands president Sauli Niinistö och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg med flera. Ingen sa ett ord om vad det var som pågick eller vad underskrifterna rörde sig om. När det var klart tågade sällskapet iväg utan förklaring.

Vid olika pressmöten framgick det senare att länderna slutit ett avtal som reglerar att Sverige och Finland ska tillåta vapenexport till Turkiet, upphöra med stöd till organisationer som är terroriststämplade i Turkiet och lämna ut individer som enligt Turkiet är terrorister. Allt ska ske i enlighet med nationell lag och Europakonventionens regelverk. I gengäld hävde Turkiet sitt veto mot medlemskap i Nato. Därmed är det alltså fritt fram för Sverige och Finland att gå med i försvarsalliansen, förutsatt att inträdet ratificeras av samtliga 30 medlemsländers parlament, inklusive Turkiets.

När avtalstexten på 2,5 A4-sidor publicerades på Natos sajt framgick det att innehållet är i det närmaste identiskt med de krav Turkiet ställt för att ge klartecken till Sverige och Finland. Hur det tolkas och ska omsättas i praktisk handling är en annan sak. Turkiska regimtrogna medier utropade seger. Nyhetsbyrån Anadolu citerade ”presidentkällor” som hävdade att ”Turkiet fick det man ville” och det är ju korrekt i sak sett till tidigare ställda krav och det som nu finns på pränt i memorandumet.

På twitter skrev tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt att det rör sig om en ”anständig kompromiss”. Vari den skulle bestå framstår som oklart. Det går inte att få mer än vad man krävt. Carl Bildt varnade samtidigt för att Turkiet är känt för att uppträda ”oförutsägbart” och att det kan uppstå nya svårigheter under förhandlingarna och ratificeringsprocessen.

Även från regeringens sida proklamerades seger när memorandumet var ett faktum så till vida att Natodörren nu står på vid gavel:

–Jag tycker att det är bra att vi har nått den här överenskommelsen eftersom det är bra för Sverige och svenska folkets säkerhet, menade statsminister Magdalena i ett första uttalande för journalisterna i Madrid.

I övrigt tonades innehållet i avtalet konsekvent ned från regeringens sida och det framställdes som att Sverige egentligen inte har gått med på särskilt mycket, om ens något. Principerna för vapenexporten omprövas visserligen men inte specifikt avseende Turkiet utan som en konsekvens av medlemskapet:

– Den svenska lagstiftningen kan komma att tolkas annorlunda när det handlar om att sälja vapen till länder som är medlemmar i samma försvarsallians, förklarade Magdalena Andersson i SVT.

Kurder i Sverige som står på Turkiets terroristlista behöver inte oroa sig, hävdade hon vidare:
– Vi jobbar alltid enligt svensk lagstiftning och enligt de internationella konventionerna och utvisar aldrig svenska medborgare, och är det heller inte så att man ägnar sig åt terrorism då behöver man inte vara orolig. 

Utrikesminister Ann Linde, som skrev under memorandumet från svensk sida, har tidigare kritiserats av Turkiet för sina kontakter med ”terroristelement”.  Så sent som i mars i år träffade hon befälhavaren för den kurdiska YPG-gerillans kvinnliga gren, YPJ, Nassrim Abdullah i Stockholm. Nu hävdade hon att avtalet inte kommer att påverka det svenska stödet till YPG, den politiska grenen PYD eller Gülenrörelsen.

– Vi har kommit överens om att Sverige och Finland inte kommer stödja de här organisationerna om något som handlar om att hota Turkiets säkerhet, till exempel vapen och pengar. Eller något annat som direkt hotar Turkiets säkerhet – och det gör vi inte heller i dag, sa Linde i P1-morgon i Sveriges radio.

Vad som hotar Turkiets säkerhet kan det råda delade meningar om. I en artikel i Expressen inför Madridmötet tog jag upp Lindes egna och även försvarsminister Peter Hultqvists nära kontakter med kurdiska organisationer:

I april 2021 kopplade försvarsminister Peter Hultqvist upp sig för en videokonferens med den kurdiske generalen Mazloum Abdi, befälhavare för SDF, Syrian Democratic Forces. Abdi har sin bakgrund i terrorstämplade PKK och tillhör Turkiets mest eftersökta personer.

Gräver man lite vidare i detta framgår det att Mazloum Abdi satt i PKK:s högsta ledning innan han skickades till Syrien för att koordinera kurdiska gerillaaktiviteter för drygt tio år sedan. 2015 utnämndes han till SDF:s befälhavare. Han går under flera namn och är också känd som Sahin Cilo, Ferhat Abdi Sahin och Mazloum Kobane.

Vid ett statsbesök under Donald Trumps presidenttid i samband med Turkiets militära offensiv i norra Syrien 2019 beskrev Erdoğan Mazloum Abdi som terrorist och mördare enligt den officiella utskriften från Vita Huset: ”Vi betonade också det faktum att en terrorist som Ferhat Abdi Sahin inte ska betraktas som en samtalspartner av ett land som USA. Och att den här individen har varit instrumental vid dödandet av hundratals turkiska civila och att han uppfattas ’som en son’ av den för närvarande i Turkiet fängslade terroristledaren Abdullah Öcalan”, alltså PKK-ledaren som dömdes till döden genom hängning 1999 men fick straffet omvandlat till livstid och sitter inlåst på en ö i Marmasjön utanför Istanbul.

Uppgifterna om mötet mellan Hultqvist och Abdi publicerades av den kurdiska nyhetsbyrån ANHA (Hawar News Agency) redan samma dag som det ägde rum, den 19 april 2021, konstaterade jag i Expressen:

Delar av videosamtalet ligger upplagt på YouTube. Mazloum Abdi är klädd i kamouflageuniform. Bakom honom står SDF:s gula flagga med det kurdiska självstyret markerat. I kampen mot terrorgruppen IS befinner sig SDF på samma sida som den USA-ledda internationella koalitionen. Turkiet ser SDF som en utlöpare av PKK under militär kontroll och ledning av den i Turkiet terroriststämplade kurdiska YPG-gerillan. Vid bordets andra kortända medverkar Hultqvist via en TV-skärm.

Enligt ANHA:s skriftliga referat från mötet noterade general Abdi att den svenska regeringen fortsätter att arbeta för att lösa konflikterna i området och uttryckte önskemål om fortsatt samarbete mellan SDF och Sveriges regering om ”säkerhet, på det militära området och allt som tjänar kriget mot terrorismen och IS”. Han betonade vikten av att hitta en långsiktig och stabil lösning för regionen och dess invånare och trycka tillbaka IS-cellernas inflytande.

Peter Hultqvist hävdade enligt ANHA å sin sida att den internationella koalitionen måste arbeta ”intensivt” för att förbättra villkoren i området och att ett säkert och anständigt liv för befolkningen kommer att bidra till att pressa tillbaka IS. I den delen av videosamtalet som ligger utlagd på YouTube säger försvarsministern på svenska att han ska ta ”ett resonemang med mina kollegor”.

–Sedan får vi på olika sätt fortsätta hålla kontakten mellan svensk regering och det kurdiska…eller självstyret i norra Syrien, så får vi återkomma och fortsätta den här dialogen.

I ett översatt avsnitt säger Abdi med adress Hultqvist att ”det är väldigt viktigt att vi fortsätter den här kampen”.

I Turkiets och Erdoğans ögon är samtal som dessa mellan ledande S-ministrar och kurdiska företrädare som Mazloum Abdi naturligtvis något som hotar Turkiets säkerhet. Från och med nu är det bara att glömma den typen av aktiviteter oavsett hur Ann Linde låter orden falla för att dämpa den hårda kritiken mot Madridavtalet. Upprörda tongångar har hörts från V och MP i riksdagen och även internt i S:

– Avtalet med Turkiet är storslam för Erdogan, en skam för Sverige och ett svek mot kurdiska frihetskämpar. Det är en chock för många socialdemokrater, det skulle aldrig ha accepterats om det hade varit känt i de så kallade rådslag partiet genomförde, sa förre S-minister Pierre Schori till Expressen.

För tre månader sedan, när utrikesministern uppträdde på bild med YPJ-gerillans befälhavare, hade Ann Linde säkerligen instämt i den bedömningen och riktat skarp kritik mot att teckna avtal med Erdoğan överhudtaget, särskilt om att utvisa kurder med underlag från den turkiska säkerhetstjänsten MIT som grund. Det hade Linde fördömt. När S bestämde sig för att stå bakom en svensk Natoansökan var det bara att gilla läget även om det dröjde ett bra tag innan polletten trillade ner.

I Madrid var Joe Biden snabbt ute och gratulerade Sverige och Finland: ”Deras medlemskap kommer att stärka Natos kollektiva säkerhet och vara till gagn för hela den transatlantiska alliansen”, hette det i ett uttalande. Vad som hänt med Erdoğans planer på ett bilateralt möte framgick fortfarande inte. Ett spår fanns i pressbriefingen på planet från G7-mötet i Tyskland till toppmötet i Madrid. Nu var det den nationella säkerhetsrådgivaren Jack Sullivan som svarade på frågan om det skulle bli ”någon sorts formellt möte” mellan de båda:

–Vi tror att president Erdoğan och president Biden och kommer att få chansen att prata. Det finns ingen tid och ingen agenda men de kommer att spendera tid tillsammans.

Säkerhetsrådgivaren spelade ner USA:s roll som pådrivande kraft bakom överläggningarna mellan Turkiet, Sverige och Finland och förnekade att USA ”ersatt” Natos generalsekreterare Stoltenberg som förhandlare:

–Vi har ingen medlarroll i detta.

Ett dygn senare (29/6) satt Erdoğan och Biden slutligen sida vid sida i Madrid.

–Det fyller mig med stor tillfredsställelse att få träffas efter ett långt intervall, sa Erdoğan, en aning spydigt.

Biden höll god min och svarade med att tacka den turkiske presidenten för hans ”ledarskap”.

–Tack, jag menar det verkligen. Tack.

Ett ämne under samtalet var Turkiets önskan att köpa amerikanskt stridsflyg, 40 F-16 plan plus uppgradering av 80 redan befintliga plan, en affär som diskuterats en längre tid och kräver kongressens godkännande. Ett par timmar tidigare uttalade, som av en händelse, en statssekreterare i Pentagon ett starkt stöd för F-16-projektet vid en av otaliga briefingar i Madrid:

–Som ni vet är Turkiet en mycket kompetent, högt värderad strategisk Natoallierad. USA:s försvarsdepartement stödjer till fullo Turkiets planer på att modernisera F-16 flottan. Planerna är under arbete.

Som av en händelse nummer två meddelade Joe Biden innan han återvände till Washington (30/6) att han står bakom försäljningen av F-16 till Turkiet och att det finns goda utsikter att samla en majoritet i kongressen för att genomföra affären.

Erdoğan vill gärna ha F-16-kontraktet verifierat före det turkiska president- och parlamentsvalet i juni 2023. Innan dess kanske det inte är så bråttom med ratificeringen av Sveriges Natoansökan. Förutsatt inledningsvis att memorandumet från Madrid tillämpas på det sätt som Turkiet föreställer sig, inkluderat den namnlista över 21 terroristanklagade och utvisningshotade personer som man vill se behandlad “snabbt och grundligt med hänsyn till information, bevis och underrättelser från Turkiet”. 

Vid en avlutande presskonferens i Madrid deklarerade presidenten att trepartsavtalet med Sverige och Finland är en ”diplomatisk seger” för Turkiet, men konstaterade också att länderna måste fullfölja sina åtaganden i enlighet med avtalet och utlämna ”terrorister”, annars tänker han inte skicka anslutningsprotokollet vidare till parlamentet för godkännande. Tills vidare finns det två parallella tidslinjer, en för stridsflyg, en annan för utvisningar. S-regeringen sitter fast i Erdoğans skruvstäd. Den svenska Natoballongen svävar fortfarande i det blå. Inget av detta var överraskande.